måndag 22 februari 2010

Transparens - Del 2

I Fredags skrev jag lite om problemen med transparens i kommunen, men vad skulle behövas för att göra det tydligare? Jag har inget perfekt recept såklart, men här är några lösa funderingar utifrån mina erfarenheter så här långt.

Informera inte - Kommunicera
Det här ska nog bli mitt mantra. De flesta människor är idag ganska luttrade vad gäller reklam, så när en kommun, eller ett politiskt parti skriver vad som har hänt och vad som planeras utan att beröra hur drar vi öronen åt oss. Skillnaden mellan "Ta det här pillret så får du tvättbräda" och "Vi jobbar för att ge större möjligheter till kulturutövning för unga" är i många fall marginell. Om beslutsfattare inte kan visa att de tagit tiden att försöka motivera sina beslut, hur kan vi då förväntas tro att de ens tagit sig tiden att själva sätta sig in i problemet? Det ironiska är att de flesta företag börjar förstå att det krävs tydlig tvåvägskommunikation för att behålla konsumenternas lojalitet, varför har inte fler politiker/tjänstemän förstått det? Och nu talar jag inte bara om möjligheten att ringa/maila en politiker, utan om möjligheten att som person även få tillgång till beslutsfattares svar på andras funderingar. Behovet finns som numera visas om och om igen på Facebook, t.ex. i de här grupperna som rör byggandet av hoppbackar (och skid-vm 2015): Ja, Nej, Kanske. Detta exempel visar om något på problematiken med kommunikation, men hur fungerar demokratin egentligen om beslutsfattare inte är beredda att i detta läge ta del i kommunikationen med solida argument?

Öppenhet
Jag har sett många beslut och bakgrunder till verksamheter som har dolts, antingen medvetet, men förmodligen oftare av lathet och okunnighet. Problemet är såklart att detta lätt leder till misstro mot den politiska processen. Dessutom bryter det överenskommelser som t.ex. barnkonventionen. Politiker och tjänstemän har ett ansvar att beslut fattas på ett ansvarsfullt sätt, och det innebär ibland att inte gå ut i media innan en process mognat, men om man inte ens efter att ett beslut genomförts vill göra bakgrunden till beslutet tydligt har man problem. "Hur" och "varför" är nyckelfrågor. Öppenhet är problematiskt eftersom det ibland måste fattas beslut som inte är 100% underbyggda, men om detta händer måste man också vara öppen med hur man ska säkra kvaliteten till nästa beslut.

Facebook, Twitter, blogg, etc.
Sociala medier är intressant som fenomen inom politiken. Det finns nämligen ett vanligt användningsområde och det är att använda sociala medier som ett sätt att sprida information. Den verkliga styrkan ligger dock i att använda det för att kommentera och medverka i debatten. Någon som är skeptisk till politiker tar sannolikt inte kontakt, men kan fortfarande vara mottaglig för en balanserad kommentar på en egen åsikt han/hon uttryckt någonstans. De flesta känner till att Facebook och Twitter är konstruerade för den typen av dialog, men även bloggar inbjuder till det genom möjligheten att kommentera på andras inlägg och länka till sin egen blogg, eller att länka till andras bloggar. Slutligen är det såklart vitalt att vara på alerten när någon väl söker kontakt. Håll koll på din "Wall" i Facebook, dina kommentarer i bloggen eller vilka som kör @dittnamn i Twitter.  

Visualisera, personalisera
Text är tryggt, men levandegör sällan ett problem eller en lösning. Att publicera korta filmer där arbetet beskrivs gör det både  mer personligt och gör det möjligt att lyfta tankar bakom processen som inte nödvändigtvis är huggna i sten. Här är ett exempel på försök.
Och nej jag kastar inte sten. Bristen på rörlig eller för den delen orörlig bild är en av den här bloggens brister.

Länka, länka, länka
Länkningar är webbens största fördel för den som söker information. Det räcker jättelångt med ett kort Twitter-inlägg om du samtidigt länkar till någon annans text som fördjupar ämnet. Om en källa du hänvisar till i en text finns on-line länka till den. Jag talar av egen erfarenhet här. Det är extremt frustrerande hur dåliga många är på att länka vidare den intresserade. Utan google och sökmotorer hade jag aldrig kunnat få fram det faktaunderlag som är kärnan i min rapport "Flytten av Valla - Medbestämmande är bra om ungdomarna gör som vi säger"
Dessutom, om någon annan sitter på informationen du inte hinner utveckla, länka dit. Det finns idag inget egensyfte att behålla en besökare på din egen webbplats. De blir trogna din webbplats om du ger dem bra service, inte för att du gömmer utgångarna.

Transparens är idag att faktiskt bistå den som visar minsta intresse att få förståelse för processer som ligger bakom t.ex. beslut. Detta är något som inte minst ungdomar behöver. Från mitt perspektiv är politiker inte bara valda att fatta beslut, utan att vårda den demokratiska idén. Och jag anser att transparens är en av de absolut viktigaste. Utan det är jag som väljare utlämnad till osunda fenomen så extrema som propaganda, mörkläggningar och korruption, till att den röst jag lägger på ett parti aldrig hade chansen att vara välgrundad.

Och slutligen är det min övertygelse att genuin transparens är en av de saker som det behöver arbetas med om man vill få ungdomar intresserade av politik igen.

Det är inte omöjligt att jag återkommer till några av dessa ämnen :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar