fredag 19 februari 2010

Transparens - Del 1

Ett påtagligt problem som jag var tvungen att tampas med i höstas var att det var tämligen svårt att få någon översikt över vad som görs inom kommunen när det gäller ungdomspolitiska frågor. Informationen på kommunens hemsida är i stort sett obefintlig om man inte vågar sig ner i diariet. E-diariet är förträffligt på sätt att det faktiskt läggs ut protokoll och underlag där, men det är stört omöjligt att hitta i för den som inte redan är insatt i kommunpolitiken. För att hitta beslut måste du dels veta i vilken nämnd det fattades, och gärna när det fattades och sedan ha tur med sökningen. Det är inte omöjligt att lära sig, men jag är övertygad om att de flesta inte har intresse av att lägga ner den tiden som krävs.

Det är också möjligt att hitta information om när t.ex. informationsträffar ska vara, men det krävs lite tur för att pricka in det. När mötet sedan är genomfört är det oftast väldigt svårt att hitta någon information om vad som sades på mötet. Till och med information om löpande verksamhet är svårt att få tag på. Hur styrs verksamheten till exempel på Arenan? Finns någon översikt på de sätt som ungdomar kan utöva inflytande (om det så är ett tips om att maila en politiker)?

På kommunens hemsida finns mycket information om vad som görs, men inte särskilt mycket om hur det görs. För att få klarhet i sådant underlättar det ofta att ta personlig kontakt med tjänstemän. Mina erfarenheter av det är faktiskt riktigt positiva. Jag har ofta fått snabba svar och erbjudanden om personlig träff. Numera går det ju att få "personlig" kontakt via webben så kanske är det i sociala medier lösningen finns?

Det finns några bloggande och twittrande politiker, men det är sällan de ger information som är konkret användbar. Ett relevant twitter-inlägg kan se ut så här "Hemkommen från ungdomscafé med tema kollektivtrafik på Arenan - många steg framåt för ungdomsdemokratin i Falun det här året :)" (http://twitter.com/perdita_x_dream 20091124) Det är ett jättebra twitter-inlägg, men ger mig ingen möjlighet att hitta mer information - bortsett från att jag nu har ett datum och några fler sökord att använda mig av när jag fortsätter.

Bloggar brukar innehålla mer information än twitter såklart, men där blir det självklart mer fokus på ämnen som ligger politikern nära. Och så många bloggare finns det inte att man som läsare kan hoppas på djuplodande diskussioner om det jag är intresserad av just nu, istället ger de små axplock av en politikers vardag, och såklart bra med läsning för de som är intresserade av personerna.

Men varken bloggar eller twitter behöver såklart ha som fokus att tillfredsställa transparens för organisationen. Facebook kanske kunde nått lite längre, inte minst då de flesta har profiler där. Men eftersom de flesta skriver ganska lite om sin yrkesroll på Facebook blir det i praktiken annat än mailboxar - fast med nackdelen att man inte riktigt vet om det är yrkesmannen eller privatpersonen man stör med sina frågor. Då känns det tryggare att maila till jobbmailen.

Sammantaget är det svårt med transparensen idag, men läget är inte hopplöst. Det finns åtgärder att vidta, och mycket inspiration att hämta från omvärlden. I nästa del som publiceras på måndag tänkte jag försöka mig på att gå igenom några sådana.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar